Beskrivning
Villa Lante al Gianicolo är en renässansvilla på kullen ovanför Trastevere, ritad av Giulio Romano, elev till Rafael. Den är en av Roms bäst bevarade villor från 1500-talet och är idag säte för Finlands ambassad vid Heliga stolen och för Institutum Romanum Finlandiae.
Den byggdes mellan 1518 och 1531 för Baldassarre Turini, en viktig ämbetsman vid medicipåvarna Leo X:s och Clemens VII:s hov. Turini klagade över Roms hetta och ville ha en sommarfristad på Janiculum, bland trädgårdar och vingårdar.
Det var inget hem att bo i, utan ett ställe att umgås med vänner, hovtjänstemän, litteratörer och konstnärer, inför panoramat. En inskription från 1533 säger det tydligt: ”Hinc totam licet aestimare Romam”, härifrån kan man beundra hela Rom.
Byggnaden har kvadratisk planform, med en loggia mot trädgården med serlianer och en ingångsfasad med en central portik och sju trappsteg. Varje fasad är olika de andra, men de noga studerade proportionerna följer Vitruvius.
Giulio Romano och medhjälparna från Rafaels skola stod också för dekorationerna inomhus. I salongen har ett berömt klotter bevarats: ”A dì 6 de magio 1527 fo la presa di Roma”, skriven i de dagar då landsknektarna plundrade staden.
Påve Clemens VII besökte den i januari 1525, då den viktigaste delen måste ha varit färdig; arbetena drog sedan ut på tiden på grund av Roms plundring 1527. 1548 hyrdes den ut till kardinal Georges d'Armagnac, Frankrikes ambassadör.
Namnet kommer från släkten Lante, som köpte den 1551, efter Turinis död.
Ett sekel senare exproprierades trädgården delvis för Janiculummurarna, och Urban VIII gav familjen Lante i utbyte villan i Bagnaia och titeln hertigar av Bomarzo.
När Lante, i ekonomiskt trångmål, sålde den till Borghese 1817 och dessa 1837 till Heliga hjärtats systrar ingick inte salongens fresker: de togs loss och finns idag på Bibliotheca Hertziana.
I slutet av 1800-talet blev villan en salong. Den tyske arkeologen Wolfgang Helbig hyrde den 1887 och tog tillsammans med sin hustru, den ryska prinsessan Nadine Schahawskoy, emot litteratörer, musiker, adel och kungligheter här. 1950 övergick den till finländarna, som har restaurerat den flera gånger.
Den byggdes mellan 1518 och 1531 för Baldassarre Turini, en viktig ämbetsman vid medicipåvarna Leo X:s och Clemens VII:s hov. Turini klagade över Roms hetta och ville ha en sommarfristad på Janiculum, bland trädgårdar och vingårdar.
Det var inget hem att bo i, utan ett ställe att umgås med vänner, hovtjänstemän, litteratörer och konstnärer, inför panoramat. En inskription från 1533 säger det tydligt: ”Hinc totam licet aestimare Romam”, härifrån kan man beundra hela Rom.
Byggnaden har kvadratisk planform, med en loggia mot trädgården med serlianer och en ingångsfasad med en central portik och sju trappsteg. Varje fasad är olika de andra, men de noga studerade proportionerna följer Vitruvius.
Giulio Romano och medhjälparna från Rafaels skola stod också för dekorationerna inomhus. I salongen har ett berömt klotter bevarats: ”A dì 6 de magio 1527 fo la presa di Roma”, skriven i de dagar då landsknektarna plundrade staden.
Påve Clemens VII besökte den i januari 1525, då den viktigaste delen måste ha varit färdig; arbetena drog sedan ut på tiden på grund av Roms plundring 1527. 1548 hyrdes den ut till kardinal Georges d'Armagnac, Frankrikes ambassadör.
Namnet kommer från släkten Lante, som köpte den 1551, efter Turinis död.
Ett sekel senare exproprierades trädgården delvis för Janiculummurarna, och Urban VIII gav familjen Lante i utbyte villan i Bagnaia och titeln hertigar av Bomarzo.
När Lante, i ekonomiskt trångmål, sålde den till Borghese 1817 och dessa 1837 till Heliga hjärtats systrar ingick inte salongens fresker: de togs loss och finns idag på Bibliotheca Hertziana.
I slutet av 1800-talet blev villan en salong. Den tyske arkeologen Wolfgang Helbig hyrde den 1887 och tog tillsammans med sin hustru, den ryska prinsessan Nadine Schahawskoy, emot litteratörer, musiker, adel och kungligheter här. 1950 övergick den till finländarna, som har restaurerat den flera gånger.